Scania och korruptionsanklagelserna

Scania och korruptionsanklagelserna

Scanias Indienaffär sett ur korruptionsituationen i Indien.

I svenska medier har vi nyligen läst om Scania och att de skulle ha gett mutor i Indien för att få bussorders. Med anledning av detta vill jag ta upp frågan om korruption i Indien. I listan över minst korrumperade ligger Danmark och Nya Zeeland först (som minst korrupta) med Sverige på delad tredje plats. Indien ligger på 86:te plats i en lista med 179 länder, alltså ganska exakt i mitten.

Till att börja med behöver man förstå att när Indien blev självständigt 1947 så hade man varit under  styre efter olika invasioner i 700 år. De första som invaderade under denna period var olika muslimska härförare som avlöste varandra, deras familjer blev i och för sig med tiden något av en del av Indien men representerade aldrig folkmajoriteten. På slutet var det britterna som under 200 år hade den yttersta makten. Varför är det viktigt att förstå detta? Jo därför att när man styrs på det sättet sker något – livet kommer i hög grad att handla om att överleva och klara sig undan problem där man tar till de metoder man kan. Tittar man geografiskt närmare oss så hittar vi Sicilien som under en lång tid genomgick många olika invasioner på samma vis från fastlandet, Spanien och arabiska styrkor. Resultatet blev bland annat maffian. Nu skall man inte se Indiens utveckling som kopia på Siciliens eller tvärtom, inte alls. Men låt det vara en tankeväckare över att ett folk i ett land som ockuperas av olika ockupationsmakter över tid måste hantera sin situation och då uppkommer beteenden och synsätt som är i linje med detta.

Vad som skedde direkt efter självständigheten finns det olika åsikter om i och utanför Indien. Å ena sidan så personer som står Kongresspartiet nära som ser denna period som en framgång och att landet äntligen själva fick styra sin framtid och de första politikerna, osv, ses som hjältar. Å andra sidan så ser många personer som står nuvarande regeringsparti, BJP, nära helt annorlunda på situationen. De beskriver det som att Indien blev av med britterna men att detta ersattes med en grupp människor som hade hög utbildning från England och som, som dessa anser, gjorde Indien till sin privata koloni. Båda sidor har säkert både rätt och fel beroende på vilken synvinkel man tar – för Indiens blandning av massa olika folkgrupper och att beslut kan ses som bra eller dåliga beroende på vem man är och/eller vad man står i olika frågor. I detta scenario kan man säga att olika nivåer och former av överlevnadsbeteenden har funnits hos olika personer och till dels har detta i vissa fall säkert inkluderat korruption – men jag känner inte till många korruptionshistorier från landets första period som självständig – däremot framförs olika berättelser som skulle peka på att styrande personer satt egna intressen före landets – men detta kan jag för min del varken bekräfta eller dementera.

Det jag kan säga är att jag vet att min indiske svärfar, som var aktiv på hög nivå i Kongresspartiet, hoppade av partiet och politiken under Indira Gandhis tid som regeringschef därför att han ansåg att det blivit för mycket korruption. Min svärfar hade mycket högt anseende bland folk och spelade en nyckelroll i att ta hand om flyktingar från Pakistan när landet delades i samband med självständigheten 1947.

Jag har ofta besökt Indien och i perioder bott där sedan 1985. Och 1986 gifte jag mig med min indiska fru. ”Småskalig” korruption har jag sett från början. Tjänstemän som skall tar en liten extraslant för att göra sitt jobb. Förenklat hade de låga löner och dessa extrapengar kunde bekosta deras barns skolgång i bättre privata skolor, osv. Dessutom var det så, i början av den tid jag vistats i Indien, att olika delstater hade olika skattenivåer på varor – och därför måste varutransporter deklarera sina produkter när de passerade en delstatsgräns (så långa transporter hade pappersexercis vid flera gränsövergångar). Så jag såg hur lastbilar med gods körde in i en ny delstat stoppades av poliser som krävde en slant. Läget var att antingen betalade lastbilsföraren eller så fick han böter eller … och detta oavsett han brutit mot någon regel eller inte. För poliserna kunde alltid hitta på egna nya lagar (även sådana som ingen annan hört talas om tidigare) för att få igenom sin vilja. Nuvarande regering har genomfört en skattereform med samma ”moms-skatt” där hälften går centralt och hälften till delstaten som gör att detta problem numera har minskat. Ett annat liknande exempel var när jag själv blev påkörd av en motorcyklist för många år sedan så togs jag och motorcyklisten till polisen och där sa poliserna till motorcyklisten att det fanns en lag som innebar förbud att köra på utlänningar. Motorcyklisten var inte tillräckligt utbildad för att bedöma rimligheten i detta, men även om han förstod så skulle det inte ha hjälpt. Jag skulle kunna berätta om många fler sådana fall.

För att nu lyfta ögonen lite högre upp så har under många år det varit väl känt att ledande politiker tagit pengar för både det ena och det andra. Ett par exempel som jag känner till. En amerikansk medborgare med indisk etnisk bakgrund bestämde sig för att sätta upp en fabrik i norra Indien. Han fick också mycket stöd och hjälp av en lokal politiker att fixa det hela. När produktionen kommit igång så besökte politikern amerikanens fabrik och satt länge där – amerikanen tröttnade på att han satt där och sa att han inte hade mer tid för politikern. Två dagar senare bröts strömmen till fabriken och kom aldrig mer tillbaka. En annan indisk affärsman tillverkade produkter i en delstat och hade framgång med export. När en ledande minister från den delstaten besökte England så fick han kännedom om detta för första gången. Väl tillbaka i sin delstat kontaktade ministern fabrikören och bad honom skicka över ”produktprover” plus ”fylla lådan”, dvs skicka med pengar.

För några decennier sedan ”upptäckte” en del kriminella att det fanns pengar att tjäna inom politiken. Samtidigt började en del politiker att åka fast. Så vi såg politiker åka i fängelset och kriminella sittande i fängelset gå direkt från fängelset till ganska höga politiska uppdrag.

Den nuvarande premiärministern, Modi, uppfattar jag som antikorrupt och som nationalist vill han landets bästa (så som han ser det) och han ser inte korruption som något han vill ha. Det betyder inte att det inte kan finnas korrupta i hans eget parti, men partiet har mycket färre seriösa anklagelser om korruption mot sig.

Att som svenskt företag göra affärer i Indien kan visa sig knepigt till att börja med. Indien är annorlunda. Och Indien bygger på relationer mycket mer än sakliga fakta när det görs affärer. Indien är annorlunda på många sätt – affärsmässigt och jag har träffat personer som gjort affärer i många olika länder som prövat på Indien och sedan sagt att de inte förstår sig på Indien. Skall man undvika mutor kan det vara knepigt, speciellt om man skall sälja till myndigheter eller inköp som styrs av politiska organ. Men det beror också på VART i Indien man gör dessa affärer. Just nu är det t.ex. stor skillnad mellan olika delstater.  År 2010 hölls Brittiska Samväldets Games (som en olympiad men för medlemsländer i Brittiska Samväldet – 53 länder). Enligt Hindustan Times betalade lokala arrangören, för renoveringen av Nehru Stadium 13 gånger mer pengar än vad en nybyggnation av ett sådant stadium hade kostat – resten kan du räkna ut själv. Bofors-affären 1984 när svenska kanoner såldes till Indien anses ju som ett känt korruptionsfall i Indien där nuvarande regering och myndigheter fortfarande söker efter mutpengar som man anser kan ha hamnat på schweiziska banker.

Tittar man på Scania så var och är ju största kunderna i Indien de som driver kollektivtrafik. Och de största kollektivtrafikbolagen drivs av delstaterna. Svenska artiklar om Scania-fallet pratar om Scanias relation till ”minister”, osv men det är viktigt att förstå att det inte handlar om minister på central nivå utan på delstatlig nivå. Sedan tror jag att utlånandet av en buss inte väcker så stor uppmärksamhet i Indien. Däremot större summor pengar som betalats.

Det går att göra affärer i Indien utan mutor – det vet jag av egen erfarenhet, men man måste välja noga och göra på rätt sätt. Däremot är det svårt att göra mutfria affärer med statligt eller delstatligt organ utan mycket bra relationer, i alla fall om det är större affärer. Indien genomgår en förändring som eventuellt kan komma att minska korruptionen. Men naiva svenska affärsmän hamnar ofta i knät på fel personer i Indien. Jag brukar säga att indier är världens bästa sagoberättare, en överlevnadsstrategi sedan förr. Så ”alla indier är nära släkt med presidenten”, dvs man skall inte tro att man har en bra kontakt bara för att man hittar en person som påstår sig vara en sådan bra kontakt. Jag har beräknat att söker man kontakter i Indien så är bara 10% av de man får kontakt med rätt sorts kontakt. 80% är de jag kallar ”affärsdrömmare” folk som vill men inte kan göra affärer. Slutligen är sista 10% renodlade bedragare. Finns all anledning att tro att Scania haft fel sorts ingångar, och fått felaktiga råd. Osv. Ibland är vi svenskar blåögda i mer än en mening. Och att göra vissa typer av affärer i vissa länder, inklusive Indien, kräver både kunskap och en genomtänkt strategi.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Translate »